Från självaste Prinsessan Madeleine !

Jag måste berätta .....

Några hus längre bort på gatan bor Thilda, hon är 8 år och har tyvärr drabbats av cancer. En jättefin tjej som imonerar på de sätt hon klarar av behandling efter behandling. Vi hoppas snart att sjukhusmiljön ska vara ett minne blott för henne och hennes familj.

Många kramar till er.

De är så underbart att de här sjuka barnen får chans att göra saker då och då som vi andra inte får göra, de här inlägget har jag knyckt( jag har naturligtvis frågat ) från mammans blogg där hon delar med sig av deras vardag

Å varför lägger jag då in detta på min blogg ??? jo längst ner , i sista stycket där får jag känna mig stolt !

En stor dag
Idag har vi fått göra någonting stort nämligen träffat Prinsessan Madeleine! Först såg vi henne när hon anlände till sjukhuset, sedan fick vi träffa henne på lekterapin. Där pysslade hon tillsammans med barnen och vi fikade en prinsesstårta som var helt rosa och formad som ett grishuvud med tryne och allt! En stund efter det hade Thilda förmånen att få träffa prinsessan själv i ett eget rum! Det var bara Thilda och en till kille som fick göra det. Thilda frågade om hur många klackeskor hon har. Hon berättade att hon hade så många att hon tappat räkningen, då sa kuratorn som var med att hon kanske tappat räkningen efter 10 par skor... hahhaha. Thilda frågade även om vad hon gjorde i USA. Hon arbetar där med sjuka barn i stiftelsen Child Hood Organisation som hennes mamma Silvia startat. Hon åker tillbakas på lördag till USA och då har hon med sig sin hund, en Jack Rusell i en väska. Alla i vår familj utom jag vill ha en Jack Rusell.

Thilda glömde några frågor typ om varför man dricker te och har lillfingret utåt och så glömde hon höra hur många klänningar hon har. Själv satt jag och hoppades att Thilda inte skulle säga nåt om att jag läst boken om hennes pappa Kungen... pust! Tur att det gjorde hon inte, men man vet aldrig med barn, speciellt inte med Thilda eller Lova!

Jag kan berätta att prinsessan var väääldigt vacker och trevlig! Direkt kom hon fram till oss och satte sig ner vid vårt lilla bord och började prata. Vi körde hängande gubben medans vi väntade på att hon skulle dyka upp. Hon gav Thilda en kram i slutet av mötet och skrev en hälsning på en lapp: "Jätte kul att få träffa dig Thilda! Stor KRAM / Madeleine". Den ska vi rama in och hänga upp. Thilda gav henne också ett kort som hon gjort samt ett armband som hon också gjort själv.

När vi kom till lägenheten kom en journalist förbi och intervjade Thilda om mötet, så i morgon är hon i Västerbottens-Kuriren, tyvärr läser väl ingen den men ni kanske kan kika på webben.

Vi får tacka stiftelsen Min stora dag för detta fantastiska möte som vi alltid kommer att komma ihåg! Tyvärr kan jag inte ladda in bilden med den här datorn så jag får skicka den via telefonen.

Sist en hälsning till Kerstin Carbin: Prinsessan sa till Thilda att hon hade en så snygg mössa! Två gånger dessutom! Först på lekterapin sedan i rummet. Det är stort det att ha fått beröm av en kunglighet! Härligt!!!! Fast tillverkar man så fina mössor är man värd det! Vi berättade att den var tillverkad av en snäll tjej i vår by och att Thilda fått många, typ 16 st fina mössor när hon skulle tappa håret. Det blev prinsessan glad av att höra!

Kram på er alla!